Nära döden

Inatt hade jag en nära döden-upplevelse. Eller nästan iaf. Men det var fortfarande obehagligt.
Vi skulle ner i hissen från femman där vi efterfestat och käkat lite då hissen fastar ca en decimeter ner från våningen med dörren nästan stängd. Var 8 personer i hissen som intge är stor. Efter en del knuffande på dörren och ringande till diverse husförmän och liknande med förklaringar över telefon och ryckningar i säkringar får vi ringa hissens journummer och sedan är det bara att vänta. Jag satt som tur var nere på golvet och kunde sova en stund men det var fåtalet som fick den lyxen. Resen stod upp i 2 timmar medan luften blev allt tunnare och varmare. Tillslut kom hissgubben och det börjades bändas, böjas, pumpas och bankas. Det var nu det började kännas riktigt läskigt. Tillslut fick vi hissas ner en våning och då bröt jag ihop. Kunde inte sluta tänka på att jag inte ville dö än. Så framför mig hur hissen störtade ner till bottenplan. Som tur var gick allt bra och på fyran öppnades dörren upp och 8 omtumlade passagerare kunde kliva ut. All respekt åt mina medupplevare som höll sig lugna och orkade stå upp hela tiden och ändå känna stötta mig när tårarna kom och Maria som häll på att svimma. Ensam i hissen hade jag brutit totalt.
X